Byter blogg!

Nu har jag totalt tappat tålamodet gällande blogg.se, appstrul och teknikstrul, ni hittar fram över min blogg på starkochslank.wordpress.com

Välkomna!

Första skoldagen

Inleder första skoldagen med att försova mig och sen inse att jag är två timmar för tidig. Har åtminstone hittar kaffe i Skövde.

Maskoten är med som moraliskt stöd.

Undrar om hon får vara med på lektionerna? Hon vore en perfekt hälsocoach.


Trasig kropp - kreativt sinne

Min nya kärlek är proteinberikad low carb-pasta. Jag är så kär i den att jag tycker att den skumma konsistensen enbart är rolig. Ungefär son halloumi.

Middag: fläskfilépasta med champinjoner.

Eftersom jag är hemma och gör mest ingenting fick matlagningen fritt spelrum. Mycket nöjd hobbykock. Lägger upp receptet imorgon.

Nu blir det sängen för mig och den stela kroppen. Hoppas kunna gå normalt imorgon. (Please please.)


Ett cheesy inlägg

Det är himla lätt att råka jämföra sig med folk – ungefär hela tiden. Jämförelsen kan vara ens bästa vän – och värsta fiende.

Många tycker det är jobbigt att träna av den anledningen. Alla är så duktiga, starka, snabba och har så bra kondis. (Eller någon annan ohjälpsam tanke.)

Det saknar L-O-G-I-K. Alla vet att alla duktiga människor börjat någonstans. De har kämpat sig till den plats de befinner sig på. Ändå ploppar såna tankar upp.

Först när man släpper såna tankar kan man bli nöjd med sig själv. Jag tycker det är sjukt häftigt med vältränade, starka och välmående människor. De inspirerar mig. De hjälper mig att skapa mål och motivation.

Men skulle man ständigt gå runt och tänka att alla är bättre än vad man är, skulle självförtroendet hamna under havsnivån och till slut glida ner till Hades eller nåt. 

På riktigt. Inställning gör så mycket. Att tänka att ”jag är kanske inte där än, men jag kommer fasen kämpa för att komma dit!” är himla mycket mer hjälpsamt än att tänka ”jaha – alla är ju ändå bättre än mig”. Gör din grej bara.

Jag har lång väg kvar till att nå dit jag vill. Men jag är inte ledsen för att inte vara där. Jag kommer fortsätta kriga och fortsätta göra det jag tycker är roligt. Sen spelar det ingen roll vad andra pysslar med för roligt.

Jag styrketränar med två killar. Av förklarliga skäl är de starkare än jag är. Vissa saker är vi med jämnlika – i andra (läs benpress – Uffe tog 150 kg mer än mig i det igår) är det större skillnad. Ska jag jämföra mig och tänka ”fan vad jag är svag!” eller ska jag bli inspirerad, peppad och taggad att pressa mig själv lite till? Well. Det sistnämnda gör allting roligt. Det första är enbart deprimerande.

Herregud vilket cheesy inlägg. Men det får vara så. Det tål att upprepas en miljon gånger. Det viktigaste är att tycka om sig själv och peppa sig själv. Varför ska andra människor ständigt höjas – medan du själv bara krymper?

 

Nya vanor (halleluja!)

Varje onsdag har vi pressläggning. Det blir ett allmänt sockerkaos på vissa håll på kontoret. Denna vecka: morötter.

Ingen är stoltare än moi!

En annars vanlig onsdagskväll. Nej, inte mitt bord...

Denna onsdag. Me so happy and mätt.


Matglad nattuggla

En vanlig kväll. Kokar fullkornsbulgur halv elva. Vad gör man inte för matlådorna...


Det här med träningsminer

... Kan vi prata om en annan gång.


Sista "vanliga" veckan på två år

Jag har haft en dunderfin helg. Träning, festivalbevakning i jobbet, kräftskiva, Skansen och allmänt mys med vänner. Måndag igen känns helt okej. Det är den sista arbetsveckan som är ”vanlig” för mig. Sen går jag ner i arbetstid och börjar plugget till Hälsocoach. Det känns verkligen helt galet. Två år.

På något sätt ska mina två passioner knökas in i mitt vardagliga schema. Hälsovetenskap (plugg) och journalistiken (jobb). Det ihop med träningen och allt annat.

Kommer troligtvis sluta med att jag börjar intervjua föreläsarna eller något i allmän förvirring av att gå in i olika roller.

Galet – och så fruktansvärt roligt. Beställda böcker trillar ner i brevlådan var och varannan dag med titlar som ”Hälsa och hälsofrämjande” och ”Grundläggande folkhälsovetenskap”.

Kan knappt bärga mig innan jag får nörda ner mig totalt.

 
 

Börjar bli dags för plättlunch


Robotpromenad

Kan meddela att bendag innan ridning är en usel idé. Det blir liksom träningsvärk, plus mer benträning dagen efter. Dag tre mår man som jag gör idag.

Varje steg är liksom ryckigt och stötigt. robotstyle. Hissen är min bästa vän precis som stolen med hjul på kontoret.

Men fy fasen vad skönt det känns. Då vet att man musklerna fått sig en utmaning.

 Bra träning med ridning. Med andra ord - nej, det är inte bara hästen som jobbar...

Varför man inte ska äta mycket innan träning


Skulle ha vilodag

Tänkte vila idag men bestämde mig till slut för att en bendag faktiskt vore på sin plats. Har de senaste dagarna kört igenom hela kroppen med rygg/biceps två gånger.

Men än så länge inga spaghettiben i sikte. Det blir till att åtgärda det.


Rosa

Mycket rosa som händer i köket just nu. Balanserar upp det med lätt mordiska händer.


God morgon

Snacka om intensiv start på veckan. Därav no matbilder and no träningsbilder.

Igår var det flamstrion som äntrade gymmet. Jag, Uffe och Timmy var så trötta mot slutet att vi knappt kunde fokusera. Det blev ett brutalt dropset tricepspress med rep – till slut stod vi med 5 kilo för båda armarna och bara darrade haha…

Ikväll ska jag och nya träningskompisen Timmy (så stolt över att han anslutit sig till gymklubben) köra lite rygg/biceps (fast jag fortfarande har lite träningsvärk sen i lördags…).

Tänkte skriva ett litet inlägg senare om det här med att börja träna. Vad man kan tänka på, äta, osv osv.




Det här med såser...

Jag: Kan jag få såsen?
Bror: Mm. Det är hemmagjord. Bara 173 kalorier.
Jag: Mhm, jasså..?
Bror: Ja. Det är min hemmagjorda aioli. Nyttigare än de där burkarna man köper. De innehåller nästan 800 kalorier i varje burk.
Jag: Det här är bea...
Bror: Heh...
Jag: Har du läst min blogg?
Bror: Mm... 

Någon har memorerat ungefär allt från ett inlägg om aioli. Lillebror sätter sikte med nyttigare mat. Eller så har han obehagligt bra minne. 

Morgon

Igår blev det en lite för sen syndkväll hemma hos en kompis. Vi låg utslagna i hans hemmabio och flåsade ikapp till klockan två innan vi ungefär rullade ut till bilen. 

Jag har åtminstone krälat ur sängen nu och lagat en tallrik gröt. Känner mig bra i halsen - så idag blir första gympasset sedan den 7:e augusti. EVIGHETER SEN. Ja, jag räknar dagar. 

Det kommer antagligen vara helt vidrigt att försöka komma in i det igen. Men nu har jag bestämt att jag är frisk. Preppade med Dumle igår så jag lär ha massor av energi.

Gillar förresten bara min, eller min pappas gröt. Lika delar av havregryn (fiber), lättmjölk och vatten, och salt. Gröt är grymt, särskilt för att fylla på energinivåerna lite. Plus att du håller dig mätt länge och slipper bli gnällig.
 
Gröt med banan, kanel och psylliumfrön. Det sista nämnda är mättande och bra för magen.
Gott att strö över maten.




Det bästa i lägenheten


 

Matsäcken packad


Frustration utan dess like

Ibland hamnar man i svackor. Jag har hamnat i en nu. Ynklig utan dess like.

Förkylningen Från Helvetet har avancerat till bisarra nivåer. Jag låter som en gammal gubbe korsad med Datrh Vader. Rösten är totalt paj, jag väser mest (och skrämmer livet ur alla), har ont i öronen och halsen.

Jag har inte kunnat träna på en vecka och är allmänt frustrerad. Orken är lika med noll. Och innan dess var det uppehåll i och med semestern.

Det gör mig sur – helt enkelt. Jag har så mycket mål klara för mig, och vill få fart på träningen som jag vill. Men. Det. Går. Inte.

Ibland är det så, men jag har svårt att få in den lugnande tanken i huvudet.

Är tillbaka på jobbet efter semestern. Min överskottsenergi får användas där – tack och lov. Jag har skrivit som om det gällde livet.

Nu är det bara att vänta. Och äta lite Polly. Sjukdom innebär tydligen frikort gällande kosthållning.

 

Skön start på dagen

Högst oplanerat. Får alltid extra motion när jag virrar bort mig på promenaderna.


Tidigare inlägg
RSS 2.0